I huvudet på Tant Grön

Alla inlägg under september 2010

Av Tant Grön - 29 september 2010 21:28


På kvällens föräldramöte på lekskolan pratade vi om aktiviteter, vi föräldrar får ju liksom inte vara med på allt men jag hade fått för mig att skolan hade mer aktiviteter som vi var välkomna till och såg lite fram emot det. Men ikväll fick jag veta att det var precis tvärtom. Jag lyssnade på en mamma som berättade om hur barnen började klara sig själva, ta sig till skolan på egen hand osv... och då kännde jag de bekanta tårarna bränna bakom ögonlocken igen. Jävlar.



Men jag lånar dem bara, mina barn, de tillhör inte mig, så det är bara att acceptera att de ska bli stora och ge sig ut i världen. Kanske utan mig.

 


Kreativa själar är de. Målar på allt som kommer i deras väg, även huset vi bor i. Det tycker inte pappan om, så jag säger att de allt få låta bli, men jag undrar hur trovärdig jag låter.

  


ANNONS
Av Tant Grön - 28 september 2010 18:56


Och så måste man klappa jättehögt i takt! Och sjunga förstås.


ANNONS
Av Tant Grön - 28 september 2010 11:38


Lättnad. Andas. Ljus.   



Livet visas åter i färg.

 



Krama några träd och släpp taget. Sluta göra motstånd.



Jag ser åter vägen.     

  


Märkligt hur fort det kan svänga. Kanske har jag blivit bättre på att släppa taget och inte göra motstånd. Acceptera sanningen.


Jag känner inte längre egot som vill äga. Jag vill inte äga. Man det du känner att du vill ge tar jag mer än gärna emot.


Kärlek.

Av Tant Grön - 28 september 2010 10:13


Egot tar mycket plats just nu. Jag kan inte greppa att vi alla är samma, jag vill ha! Tryggheten jag kände för bara några veckor sedan har övergett mig och jag känner mig vilsen.


Varför gör jag motstånd?


Släpp taget och följ med.

  


Att mötas bakom masken och allt det där som du förknippar med dig, kan vi göra det? Kan vi ses bakom allt som ändå inte är på riktigt? Ska vi träffas i tomheten och vara fria tillsammans?

Av Tant Grön - 27 september 2010 20:05


Tårarna har legat bakom ögonlocken och lurat hela dagen. Jag ser en trailer av "Lyckan kärleken och meningen med livet" och jag gråter, jag lyssnar på RIX FM som spelar någon låt om "quarter after one" och jag gråter.



Och jag undrar vad det är med mig. Feber har jag också.


Jag skulle ju skriva utan känslor om svåra saker men får tänka om.


Utan känslor. Vem lurar jag egentligen?


Av Tant Grön - 27 september 2010 16:35





En av alla de gånger jag och min vän suttit i min bil och lyssnat på Marcus Bergs fina ord så sa hon till mig, tänk att få leva med den mannen, så mycket kärlek, hur härligt skulle inte det va?

Tror du verkligen det sa jag, tror du inte att det skulle bli lite tröttsamt, typ "sluta nu Marcus, nu får du ge dig, jag orkar inte höra mer hjärta smärta, kärlek kärlek och kärlek"?

Nej, sa hon, jag tror det skulle vara härligt.


Och jag undrar om hon inte hade rätt i alla fall. För kärlek vill jag ju få.

Av Tant Grön - 27 september 2010 13:03


"Äta, be, älska", eller "Lyckan, kärleken och meningen med livet"


"If you could clear out all that space in your mind, you´d have a doorway, and you know what the univers would do? Rush in. Everything else will take care of it self."


Jag tittar på trailern och gråter lite.


Det fanns en tid då jag var rädd för att ta redan på sanningen. Jag var rädd för vad sanningen skulle berätta för mig. Jag vågade inte läsa boken. Men jag är inte rädd längre. Inte det minsta.


Av Tant Grön - 27 september 2010 12:01

Jag kan inte vara den som ger utan att få.

Jag kan inte vara den som säger utan att få höra.

Jag kan inte vara den som visar utan att få se.

Jag kan inte vara den som älskar utan att få bli älskad.


Kan jag vara den som ger utan att få?

Kan jag vara den som säger utan att få höra?

Kan jag vara den som visar utan att få se?

Kan jag vara den som älskar utan att få bli älskad?


Jag kan vara den som ger utan att få.

Jag kan vara den som säger utan att få höra.

Jag kan vara den som visar utan att få se.

Jag kan vara den som älskar utan att få bli älskad.



Alltid kärlek. Allt är kärlek.


Och någon gång kommer historien emellan. Kanske i en låt nära dig...  

Ord

Presentation


Hej och välkommen in i mitt huvud. Var inte rädd, jag är inte farlig, inte ett dugg. Är du? Äsch, jag skojade bara. Jag är skitfarlig. Var rädd för bövelen.

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28 29
30
<<< September 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Jag

Tjocka släkten

Gamla lumparpolare

Festivaler 2012

Feminism

RSS

Besöksstatistik

Receptbank

Råkost.se

Gemenskap

Råkostrecept

.

bloglovin

Bloglovin

bloglovin

Översätt bloggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se